En rå vitlöksklyfta

Den här bilden kanske blir jättestor eller jätteliten, men nu får det bli som det blir. - Fotograf: Rebecca (förvånande, eller...)
 
 *sätter rå vitlöksklyfta i munnen*
 *tuggar*
 *skriker inombords*
 *tuggatuggatuggatugga*
 *svälj, svälj, svälj*
 *dricker*
 (tänker) Yoghurt. För långsamt. Sked. Vart är skedarna?!
 *äteräteräter*
 *pustar ut*
30 år senare
 *kollega kommer fram till mig*
 "Har du ätit vitlök?"
 "När jag var 14 år så begick jag ett ödesdigert misstag. Det var på tiden när jag fortfarande var ung och naiv..."
 
Som jag skrev i mitt förra inlägg så är jag förkyld, idag var/är jag extra trött på det så jag bestämde mig för att prova äta en rå vitlöksklyfta. Vissa säger att det funkar och vissa säger att det är en myt, så jag ska försöka komma ihåg att fråga min mentor/NO-lärare om detta när skolan börjar om. Men hur som helst så tänkte jag att det kan ju inte skada att prova. Det visade sig att vitlöken på bilden var gammal så klyftorna var bruna och hårda, men som tur var så hade vi färskare vitlökar i kylen. 
 Det var svårare än väntat att tugga och svälja vitlöksklyftan, egentligen var det inte svårt, men jag ville få ner den fortare än mina tänder klarade av. Det var som man kanske förstår väldigt starkt, men direkt efter att jag svalt klyftan så drack jag ett glas yoghurt (vi hade ingen mjölk). Efter yoghurten så är det inte särskilt starkt längre, men det känns som att jag aldrig helt kommer bli av med smaken (och lukten?) av vitlök...
 Nu får vi bara hoppas att detta inte var förgäves och att jag blir frisk snart...
RSS 2.0